PARKEN
”Som hela anläggningen nu står gör den ett mäktigt intryck, präglat av storvulenhet och fyllt av överraskningar vid alla växlande årstider. Den disciplinerade grönskan kring stenhuset innefattar detta med murar som ett skydd där det står på krönet av sin bergskulle och långt framskjutet mellan Mälarfjärdarna.” (Sigurd Wallin: Grönsöö, 1952)
Grönsöö slott, byggt 1611 av riksrådet Johan Skytte, omgärdades redan från början av trädgårdsanläggningar vilka successivt utvecklades och idag innehåller en i Sverige unik parkhistoria. En guidad besökare kan uppleva påtagliga spår och strukturer från åtminstone fem tid skikt i parken.
Det tidiga 1600-talets renässansartade fruktodlingskvarter, den ”Skytteanska trädgården”, finns i sin utbredning bevarad och innehåller idag Sveriges äldsta kommersiella fruktodling. Framför trädgården står ”Drottning Kristinas lind”, planterad 1623 vid Gustav II Adolfs mammas besök vid Grönsöö. Linden är en av de tio äldsta parklindarna i Europa. År 2003 planterade HM drottning Silvia en ny ”Drottninglind”, en genetisk kopia av den gamla.
1700-talets barockinspirerade strävan efter samordning av anläggningen, representeras av terrasserna mot sjösidan, den dubbla hästkastanjallén, och de tuktade häckarna av lind och ask som löper upp mot slottet på landsidan. I häckarna och alléerna står i huvudsak samma träd sen planteringen på 1750 – 1760 talet.
Det sena 1700-talets romantik tillförde ett kinesiskt snäckhus, ”ängelska gångar”, en konstgjord holme och en mycket stor labyrint. Det kinesiska snäckhuset uppfördes 1786 inspirerat av den svenskengelske trädgårdsarkitekten William Chambers. Det är klätt invändigt med snäckor och mineraler delvis importerat från Ostasien. Snäckhuset är unikt i norra Europa och en av Grönsöö´s stora sevärdheter. De ”ängelska gångarna” slingrar runt slottet, överallt med utblick över Mälaren. Av labyrinten finns endast vissa gång strukturer i entrén till parken kvar samt järntemplet i blomstergårdens mitt. Under denna tid utveckaldes exteriören på Utöhus på Arnön mittemot Grönsöö. Det fick trappgavlar och ytterligare fönster för att likna det kloster Utö aldrig varit. Genom att utveckla stenhuset till en ”point de vue” inlemmades vattenspegeln i den landskapspark som sakta skapades på Grönsöö
På 1800-talet kompletterades parken med en anläggning i ”Tyska skolan” runt den gamla ruddammen. Exotiska träd och buskar samt gångar gav en ny romantik åt parken. Av denna anläggning finns endast nutkacypressen, ornäsbjörken samt lite persisk och ungersk syrén kvar.
1920-talets blomstergård ersatte det öppna parkområde som bildats då labyrinten revs på 1800-talet. Blomstergården restaurerades 1997 till sitt ursprungliga skick, varvid korsgångar i kalksten, perenner i gamla sorter och sommarblommor har återgivit Grönsööparken en del av den blomsterprakt som en gång kännetecknade Grönsöö.
SLOTTET
Familjen von Ehrenheims hem på Grönsöö, representerar i sin rikedom och mångsidiga sammansättning tillsammans med husets välbevarade interiörer, tre sekel av svenskt konsthantverk och konsthistoria.
Grönsöö har alltid varit ett hem för sina ägare och är det än idag. Slottet har aldrig byggts om helt, utan har successivt utvecklats ägare för ägare, generation för generation. Spår av varje tidsperiod har därigenom kontinuerligt bevarats i slottet på ett idag ovanligt sätt.
Det som är riktigt speciellt med slottet idag, förutom att det fortfarande är bebott är det inventariebestånd av möbler, böcker, tavlor och konstföremål som fortfarande finns kvar på Grönsöö. Det är ingen särskild person som har samlat föremål, utan allt är ärvt i långa arvslinjer i familjerna von Ehrenheim, von Engeström, Benzelius, Benzelstierna, von Baumgarten och Blomstedt.
Bli guidad av en representant ur familjen von Ehrenheim och upplev en alltmer ovanlig sammanhållen samling av antikviteter i sin rätta miljö.