Äldre hantverksmetoder kan vara ett intressant alternativ till dagens trädgårdsskötsel.
– Min forskning är historisk och tillbakablickande men också inriktad på att söka lösningar på nutida problem, säger Joakim Seiler, samverkansdoktorand vid institutionen för kulturvård och chefsträdgårdsmästare på Gunnebo Slott och Trädgårdar i Mölndal.
Utgått från Gunnebo slotts trädgårdar
Gunnebo slott har använts som laboratorium i Joakim Seilers doktorandarbete där han bland annat studerat hur gräsmattor och häckar sköttes under 1700-talet och hur de skulle kunna skötas idag.
Beskrivningar av gräsmattan är sällsynta i svenska källor före 1800-talet.
– Före gräsklipparens genombrott så sköttes gräsmattor med välten, lien och kvasten. Mina hantverksexperiment visar att resultatet vid gräsmatteslåtter med lie beror mer på hantverkarens skicklighet än redskapet. Varje skär med lien är ett personligt avtryck av skicklighet i ett visst ögonblick.
Häckar vanligare förr än gräsmattor
Till skillnad från gräsmattan förekommer beskrivningar av häckar mer frekvent i historiska källor.
– Det tyder på att häckar var vanligare än gräsmattor förr. Manuella häcksaxar verkar ha använts kontinuerligt från mitten av 1600-talet fram till idag.
Joakim Seiler har också utforskat de ovanliga historiska redskapen huggsvärd/trädsvärd (hedge slasher) och stångskära (pruning hook) i hantverksexperiment.
– De här gamla redskapen kräver att utövaren har en inre uppfattning om den form som hon eller han vill skapa. Resultatet blir mindre tekniskt perfekt, men med mer liv i former, linjer och ytor än vad som produceras av maskindrivna redskap.
Olika skötselideal genom tiderna
Skötselmetoderna påverkar även trädgården som ljudlandskap. Nutida maskinerna låter mycket och påverkar trädgårdsupplevelsen negativt för många personer medan hantverksmetoderna istället upplevs som intressanta och attraktiva inslag i trädgården, enligt studierna.
I avhandlingen konstaterats också att det funnits flera dominerande skötselideal genom historien. Under en tidsperiod på 1700-talet gällde skötsel för lyxkonsumtion.
– Skötsel för lyxkonsumtion var avsedd att manifestera status för en person, som John Hall på Gunnebo slott, genom konsumtion av lyxvaror. Trädgården vid Gunnebo slott var en improduktiv mark som krävde intensiv skötsel; den var tydlig lyxkonsumtion av mark.
Ett annat skötselideal är trädgården som kulturarv. Vid Gunnebo slott uppstod det idealet på 1990-talet. Målet var att återskapa Gunnebo slott som det var på 1700-talet.
Största skillnaden mellan dessa två ideal är att stilen och hantverket under 1700-talet var framtidsinriktat, medan dagens ideal är inriktat på det förflutna.
Nytt förhållningssätt till trädgårdsskötsel
Joakim Seilers studie har lett fram till förslag på ett nytt förhållningssätt, som inte bara är inriktat på hantverk som ett sätt att bevara historiska trädgårdar och blicka tillbaka, utan belyser hantverk som en meningsfull aktivitet i sig själv för dagens människor.
– En sådan skötsel uppmuntrar kvalitet och hållbarhet och kombinerar god praxis från förr med nutidens omsorg för biologisk mångfald och hållbarhet, samt människors känsla av kulturarv och intresse för att lära sig av det förflutna. Detta hållbara trädgårdshantverk är både miljövänligt och lustfyllt och lämpar sig väl i alla typer av trädgårdar där människor vistas eller där de bor.
Kontakt: Joakim Seiler Telefon: 0703-42 07 94 E-post: joakim.seiler@gunneboslott.se
Avhandlingens titel: Management Regimes for Lawns and Hedges in Historic Gardens
Länk: http://hdl.handle.net/2077/62813
Huvudhandledare: Gunnar Almevik, professor vid institutionen för kulturvård, Göteborgs universitet.
