Hallå där Jakob Sandberg. För ett par veckor sedan planterade ni ut 800 plantor av skogsklocka och ängsskära från er växtsamling i Skånes naturreservat, vad kommer detta sig?
– Vi ingår i ett regionalt samarbete för att rädda hotade växter ute i det vilda. Tidigare har skogsklocka och ängsskära varit självklara inslag i kulturlandskapets miljöer, men nu är de liksom många andra arter på väg att helt försvinna. Utplanteringen är ett sätt att försöka bevara mångfalden för att rusta naturen inför klimatförändringar. Vi gör detta tillsammans med Helsingborgs stad, Länsstyrelsen i Skåne, Lunds botaniska förening, Biologiska institutionen vid Lunds universitet och Lunds botaniska trädgård.
Hur kommer det sig att Fredriksdal är involverade?
– I vår botaniska trädgård finns säkerhetskopior på många unika och sällsynta vilda växter som kan upplevas hos oss på plats. Arbetssättet är unikt då det kombinerar bevarande i odling hos oss med bevarande ute i naturen samtidigt som vi utgår från en regional helhetsbild över hotade växter i Skåne.
Vad vill ni åstadkomma?
– Målsättningen är att kartlägga vilka arter som löper störst risk att försvinna och sedan bygga upp en ny framtid med en fortsatt blomrik natur genom att bevara säkerhetskopior av dem på Fredriksdal och i Lunds botaniska trädgård. Efterhand som vi odlar fram fler frön får växterna vända tillbaka till den skånska naturen och vi sprider dem till nya platser. Förhoppningen är att arbetssättet ska ge ringar på vattnet i andra delar av landet.
Varför är det viktigt med biologisk mångfald?
– Att bevara en växtart i fler geografiska områden kan göra arten mer robust för miljöförändringar. I Skåne är mångfalden av växter störst i landet, men här finns också flest hotade arter. Vi hoppas att våra insatser får betydelse för de här arternas framtid både lokalt, men även långt utanför vår stad. En fjärdedel av de vilda växterna i Sverige är hotade på grund av mänsklig exploatering, industriellt jordbruk och skogsbruk. I framtiden står växterna inför ännu ett allvarligt hot, nämligen klimatförändringar. Om ingen agerar kommer många arter försvinna.
Vad är det för vilda växter som är rödlistade?
– Det intressanta – och hoppfulla – är att de flesta av de hotade växterna i Sverige har levt parallellt med oss människor i årtusenden. Och verkligen gynnats och blomstrat tack vare hur vi historiskt använt landskapet. Hotade åkerogräs är beroende av odling utan kemiska bekämpningsmedel, ängsväxter är beroende av att vi föder upp husdjur med hö från vilda växter och en väldig massa organismer gynnas av när kor och hästarbetade i landets skogar. Så här behöver vi kika lite bakåt samtidigt som vi blickar långt in i framtiden
Vad behöver man tänka på när man planterar ut i naturen?
– När vi odlar vilda växter försöker vi så långt möjligt undvika att förändra växterna genom att utsätta dem för någon sorts omedvetet urval. Detta för att bevara arternas inneboende mångfald av egenskaper. Om man exempelvis alltid skördar frön av en art i augusti, då tar man inte med de plantor och frön som normalt blommar och mognar senare och på så vis skulle man ju liksom förädla den vilda växten. Den skulle då bli mindre livsduglig i naturen och mindre anpassningsbar för en miljö i förändring, säger Jakob Sandberg
På https://artfakta.se/artbestamning kan du söka på rödlistade arter och lära mer om dem. Du kan också rapportera in fynd av hotade vilda växter, djur och svampar till https://www.artportalen.se/ som ligger till grund för mycket av myndigheters samhällsplanering som berör naturområden. Genom fler inrapporteringar minskar risken att den hotade mångfalden skadas av misstag. Artdatabanken ger vart femte år ut en ny förteckning över rödlistade arter som bedömer risken att en art ska dö ut. En ny rödlista gavs ut i våras. Rödlistan innebär inte i sig en prioritering av vilka arter som ska beaktas inom naturvården, men utgör ett stöd för att göra dessa prioriteringar.
Kajsa Sjölander
