Läs mer om konferensen och ta del av program och föreläsarnas presentationer här!
Som en del i Europaåret för kulturarv 2018 arrangerade park- och trädgårdsnätverket SSPPG tillsammans med Riksantikvarieämbetet och Hantverkslaboratoriet vid Göteborgs universitet konferensen Framtidens parker och trädgårdar för att gemensamt lyfta frågor om framtidens parker och trädgårdar och deras roll i samhällsutvecklingen och för den gröna besöksnäringen.
Bland närmare 120 deltagare i Skånska Gruvan på Djurgården den 18 oktober 2018 fanns medlemmar i nätverket SSPPG, verksamhetschefer och handläggare vid myndigheter, kommuner och länsstyrelser, museer, svenska kyrkan, botaniska trädgårdar, parker och slottsanläggningar samt landskapsarkitekter, trädgårdsmästare och egenföretagare.
Aktuella frågeställningar som behandlades inledningsvis var Grönt kulturarv i Europa och Sverige.Peter Neal, landskapsarkitekt och parkkonsult baserad i London, beskrev alternativa modeller för finansiering av publika parker i Europa och internationellt. Sveriges välkände landskapsarkitekt Ulf Nordfjell gav perspektiv på historiska parker och trädgårdsanläggningar som han arbetat med för att skapa tidlösa och attraktiva anläggningar med hållbara lösningar.
Ämnen som lyftes var Framgångsfaktorer och utmaningar för den gröna besöksnäringen, med exempel från Tjolöholms slott, Enköpings och Sundbybergs parker, som gavs av medlemmarna
i nätverkets styrgrupp Maria Sidén och Tomas Lindvall.Utbildning och kompetensbehov är viktiga i branschen och Hur säkerställer vi kompetensen? Inger Olausson inledde med att belysa behovet av kompetens inom kulturmiljövården, Lily Kristensen beskrev vilka behov Svenska kyrkan har och Ingeborg Sørheim från Norge berättade om vidareutbildningen för trädgårdsmästare, Gartner med antikvarisk kompetanse, som hålls på Norges grønne fagskole Vea.
Exempel på vilken Kunskap för framtiden som forskningsprojektet Utvecklande skötsel i kulturhistoriskt värdefulla parker och trädgårdar 2015-2017 har gett, presenterades av
trädgårdsmästarna Klara Holmqvist, Tina Westerlund och Joakim Seiler. Pernilla Nordström, Tillväxtverket, talade om destinationsutveckling och beskrev Parkerna i den framtida besöksnäringen.
I den avslutande paneldebatten, ledd av moderatorn Elisabeth Svalin Gunnarsson, deltog Christina Nylén, Kulturdepartementet, Lena Vikström, Gunnebo slott & trädgårdar, Liselott Johansson,
ordförande i Föreningen Sveriges Stadsträdgårdsmästare, professor Thorbjörn Andersson, Tommy Olsson, myndigheten för yrkeshögskolan samt Ulf Nordfjell.
Panelen diskuterade med utgångspunkt i tre områden:
Trädgård och samhälle
• Vad krävs för att skapa förståelse på politisk nivå för trädgårdskulturens betydelse?
• Hur kan vi stärka uppfattningen om Sverige som en trädgårdsdestination väl värd att besöka?
Krav, ansvar och ekonomi
Trädgård och trädgårdskultur ligger idag under politikområdena jordbruk, turism, kultur och miljö.
• Varför har trädgård ingen egen politisk eller ekonomisk tillhörighet?
• Var ska ansvaret ligga?
• Vem betalar? För vad?
Kompetens
Idag finns det ett glapp mellan utbildning, kompetensnivåer och efterfrågan. Det finns också motsättningar och begreppsförvirring mellan de akademiska, de mer grundläggande praktiska
utbildningarna och de hantverksmässiga kulturförvaltande utbildningarna. Till detta kommer det relativt stora antal utbildade som startar eget och som försvinner i statistiken.
• Vilken kompetens behövs egentligen?
• Hur säkrar vi långsiktigt, enhetligt tänkande vad gäller kompetens och utbildning?
En slutrapport från konferensen kommer senare under året, här en kort sammanfattning
En av de röda trådarna under dagen har varit kunskap. Att skaffa kunskap inom branschen och att genom att sprida den utåt öka förståelse och insikt om värdet av parker och trädgårdar i samhället och hos allmänheten.
Ökad kunskap i beslutsfattande led ger också ökade möjligheter till nya projekt och ekonomiskt stöd som i sin tur kan leda till ökad verksamhet och tillgänglighet för besökare och allmänhet.
Den gröna turismen bidrar inte bara till samhällsutveckling och ekonomiska inkomster utan också till bättre hälsa och miljö.
Underhåll och skötsel är stora kostnader i de kulturhistoriska trädgårdarna och parkanläggningarna. Bristen på utbildad personal och vidareutbildning är också problematisk. Men här finns också en möjlighet att skapa nya anledningar för besökare att komma för att få se traditionellt trädgårdshantverk i verkligheten. Inte bara de historiska parkerna är av intresse för besökare – bilden av Sverige som ett modernt samhälle gäller hela den gröna sidan – att visa och framhålla våra moderna stadsparker till exempel, att visa och berätta och ge besökarna förståelse för anläggning,färdig park och skötsel. Med den interna kunskapen som medel kan vi ge kunskap och förståelse utåt till besökare, turister, allmänhet och styrande organ i Sverige.
Något som också framkom under dagen är betydelsen av att arbeta över gränserna och låta det bli ett flöde mellan olika världar, kompetensgrupper och delar av samhälle och kunskapsfält.